En weekend i Sigtuna – En reseberättelse

Det finns få platser i Sverige som förenar historia, natur och gastronomi så vackert som Sigtuna. Bara några mil från Stockholm ligger Krusenberg Herrgård, en plats där Mälarens stilla vatten möter svensk herrgårdstradition. Här tillbringade jag en helg som kom att bli mer än bara en resa. Det blev ett avbrott från vardagen, en chans att njuta av långsamhet, dofter och smaker i ett av landets mest tidlösa hörn.

Fredag – Ankomst till Krusenberg Herrgård

Efter en kort bilresa längs slingrande vägar mellan åkrar och vatten når jag Krusenberg Herrgård. Byggnaden från 1600-talet ligger inbäddad i grönska och bjuder på utsikt över Mälaren. Incheckningen går smidigt och personalen möter mig med genuin värme. Rummet är elegant men hemtrevligt, med utsikt mot sjön och fågelkvitter utanför fönstret. Kvällen inleds i herrgårdens egen restaurang, en upplevelse i sig. Här serveras säsongsbetonade rätter baserade på svenska råvaror, ofta från närområdet. Middagen börjar med en krämig soppa på rotselleri och äpple, följd av en perfekt tillagad gös från Mälaren med brynt smör och rostade betor. Till dessert kommer en len chokladmousse med havtorn. Kombinationen av smaker, service och miljö skapar den där känslan av fulländning som bara uppstår på riktigt välskötta ställen. Efter middagen sitter jag en stund i loungen, ett glas vin i handen, medan mörkret faller över vattnet. Det är tyst, bara ljudet av vinden och några steg i korridoren påminner om att man inte är ensam i huset.

Lördag – En dag i Sigtuna

Frukosten på Krusenberg är generös och omtänksamt upplagd. Färska bär, nybakat bröd och små detaljer som hemgjord marmelad gör att man gärna sitter kvar en extra stund. Efteråt tar jag en kort promenad ner till bryggan innan jag kör mot Sigtuna stad. Sigtuna är Sveriges äldsta stad, grundad redan på 900-talet, och den känslan sitter kvar i gatorna. Stora gatan kantas av trähus i pastellfärger, små butiker, antikvariat och caféer. Här känns tempot långsamt och välkomnande. Lunchen äter jag på Båthuset Krog & Bar, en modern restaurang med utsikt över vattnet. Här är atmosfären avslappnad men genomtänkt. Menyn varierar efter säsong, men under mitt besök bjuds det på grillad torsk med örtmajonnäs och rostade primörer. Servicen är varm och personlig, och det är lätt att förstå varför många återvänder hit gång på gång. Efter lunchen följer timmar av upptäckande. Jag besöker Sigtuna museum, ser ruinerna efter St. Olofs kyrka och tar en kaffe vid torget. Staden känns som en levande historiebok. Till kvällen väntar ännu en matupplevelse, den här gången på Särsta Wärdshus. Det är ett klassiskt svenskt värdshus med lågt i tak, tända ljus och en doft av smör och örter. Jag väljer en förrätt med inlagda rödbetor och chèvre, följt av hjortfilé med potatispuré och rödvinssås. Allt är vällagat, rustikt och generöst. Servicen är personlig på det där sättet som får en att känna sig som hedersgäst snarare än kund. När jag återvänder till herrgården är det mörkt över Mälaren. Ljusen från huvudbyggnaden speglar sig i vattnet och kvällen avslutas med ett glas i biblioteket, bland gamla böcker och tystnad.

Söndag – Lugn morgon och farväl

Söndagsmorgonen är stilla. Jag går upp tidigt, öppnar fönstret och ser dimman ligga över sjön. Frukosten smakar extra gott när man vet att helgen närmar sig sitt slut. Innan utcheckning hinner jag med en stund i bastun och en promenad i parken, där de gamla träden står som tysta vittnen till hundratals år av historia. Krusenberg Herrgård visar sig vara mer än bara ett hotell. Det är en plats för återhämtning, för god mat, för samtal och stillhet. Tillsammans med Sigtunas charmiga restauranger och historiska miljöer blir det en resa som balanserar lyx med enkelhet på det där svenska, lågmälda sättet som är svårt att hitta någon annanstans. Att lämna Sigtuna känns som att lämna ett kapitel av en bok man gärna läser om.